Igår satt jag på tåget hem från Åre, har inte fått åka skidor på grund av min knäskada och jag vet fortfarande inte hur det blir med mitt knä.
Resan var en resa full av krångel och strul, mellan Åre och Stockholm gick det bra men sen när jag bytade tåg i Stockholm började allt krångla. Först var det ett stort luftläckage under en av vagnarna så vi stod stilla i en timme.
Men nog om krånglet, på tåget träffade jag en fantastisk man. Han hoppade på någonstans i mitten av resan. Han började prata med mig och jag som då hade sett några filmer tänkte detta kan bli intressant. Det visade sig att han jobbade på ett universitet i Köpenhamn som mikroskopfotograf, han förklarade hur fotograferingen gick till och vilka komplikationer det fanns när man fotograferade mikroskop. Han berättade även att upplösning var inte speciellt viktigt, en bild från ett mikroskop kunde inte bli bättre än 1500*1500px. Men att de svartvita bilderna brukade ha en färgrymd på 48 bitar.
Det fanns komplikationer som när man kom ner och fick bilder som var suddiga på grund av att man såg "färgvågorna". Då hade NIH (National Institute of Health) utvecklat ett program som räknade om bilden. Som att den istället för att vara uppbyggd av "vågor" så blev den uppbyggd av partiklar. På så sätt blev bilden skarp. Lite coolt är att det programmet var gratis och han sa att det var mycket bättre än varianterna som kostade flera 100 tusen.
Det tråkiga är att jag inte kommer ihåg vad han heter, men det var riktigt intressant att träffa honom! Får se om man kan leta rätt på honom på något sätt.
Have fun!
- och jag lovar att det ska bli mer bloggande under 2009.
Så filmar du! (frukostföreläsning till SFF)
1 månad sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar